Kvinnliga vägskäl

Diskussionen på a-skiftets middag tar avstamp i min bitterhet. Inget konstigt med det. Den är allerstädes närvarande.

Vi landar i vägskäl. Livet vägskäl. Tillfällen i livet som man i efterhand önskat att man valt annorlunda. 

Jag förvånas av de manliga kollegornas svar: TJEJER. Bra tjejer som omständigheter gjort att de släppt taget om för tidigt. Inte gett chansen. Förlorat. Sjabblat bort.

Jag vet inte vad jag hade väntat mig. 
Men inte var det kvinnor inte den stora kärleken.  
Jag vet inte varför jag inte hade väntat mig det. 
Vet inte varför jag blev så förvånad.
Vet inte om jag hade blivit lika förvånad om det varit tjejer som ångrat att de försummat den stora kärleken.
Jag tror kanske inte det. 

Jag fick ett bra perspektiv på livet. Men också genusbaksmälla av mina fördomar. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback