Imorgon är första dagen på vårt nya liv

Så här inför sista bloggtillfället vill jag bara passa på att ge alla några fina visdomsord. Nej, riktigt så är det nog inte men man kan lära sig så otroligt mycket av sin familj, sina vänner, även sina ovänner och andra personer som inspirerar dig. Man ska ta till sig det man tycker är vettigt och sålla bort det man inte håller med om. Men samtidigt försöka se kritiskt på det man inte håller med om och hålla ett öppet sinne. Man kan alltid lära sig något av alla. Tänk om man bara kunde suga åt sig allt och vända detta till något positivt för sig själv. Man kan alltid försöka, det skadar inte.

Vem vet, kanske just du tänker till lite extra nästa gång någon säger en sak som får dig att fundera. Då kanske just du lär dig något nytt som gör att du utvecklas på det sättet du vill och gör att du mår bättr. Vem vet?

Ha en bra sommar och ta tillvara på solen!
Massa kramar från mig.

Cyklister, skador och ett paraply

Jag har nog aldrig upplevt sådan trafikfara som alla cyklister och fotgängare här uppe i Umeå. Ofta när man kommer med bilen och kör parallellt med en cyklist, så måste man alltid ha foten halvt på bromsen, ifall dom kan få för sig att göra en helomvändning ut i gatan. Gärna att dom har på sig hörlurar med hög musik som nästan överröstar bilstereon, så dom hör inte att man kommer heller. Livsfarligt vill jag lova!

Läste precis om Jossan, att hon kommer vara borta i 5-6 månader. Lider verkligen med henne, och alla andra som råkad ut för skador. Tänker även på Ljungan och Frisk som dras med alla skavanker. Ja, tänk om man bara kunde få slippa allt sånt, och allt vad det innebär...

Idag tog jag faktiskt beslutet att packa ner ett paraply i väskan, bara för att jag inte haft med mig något de senaste 3 dagarna så har det självklart kommit en störtskur så fort jag tagit klivet utanför dörren. Men med den rutinen jag ändå har så har det inte regnat på mig idag. Och det är enbart på grund av att jag släpat med mig mitt paraply. Jag ska aldrig mer släppa det.

Marked for life

Alla som har gjort en tatuering inom de senaste 6 månaderna räcker upp en hand! Japp, sedär. Eller, inte du? Men erkänn att du ändå funderar på att göra en? Eller är du som mig? Som aldrig skulle kunna tänka mig att göra en. (Man ska aldrig säga aldrig...) 

 

Jag tror säkert att jag skulle kunna hitta något ordspråk/något som betyder mycket som jag kan leva med för resten av livet, men att kunna hitta ett utseende och plats för tatueringen, det finns inte en möjlighet. Jag vet hur jag är som person, och speciellt när det gäller färg och form. Det jag tycker är det absolut snyggaste just nu, kan vara helt omvärderat om en månad. Hur ska jag då någonsin kunna välja ett utseende till en tatuering som ska finnas med mig för resten av mitt liv? Och om jag tänker efter så ändrar sig även mina åsikter allt eftersom man upplever olika situationer och lär sig nya saker. Så det där med att ha en åsikt hela livet fungerar nog inte heller för mig. Skulle det bli något så handlar det om att på något sätt hylla familjen, med antingen namnet eller något annat betydelsefullt.

 

Det finns många som är i valet och kvalet just i detta nu. Till exempel så kom Lise (Klaveness) tillbaka från landslagsuppehållet med en ny tatuering på insidan överarmen. Även Påla och Karro (Anna Paulson och Karolina Westberg) håller på att finslipa sina "soon to be" tatueringar. Jag har en delaktighet i dessa projekt då man får hjälpa till att formge dom. Visst är det kul, men ändå ett ansvar. Man får juh inte misslyckas, svårt att sudda bort en linje som inte ser bra ut när den väl är på plats. Har gjort ett par tidigare till vänner och dom är nöjda än så länge i alla fall, och det är ju det som är det viktigaste.

 

Det finns ju faktiskt en utväg om man nu skulle ha ångrat sin tatuering. (Enlig statistik så ångrar 50% sin gjorda tatuering.) Man kan till exempel ta bort den med hjälp av laser. I vissa fall försvinner den helt och i andra fall finns vissa skuggor kvar. Jag har en vän som håller på att ta bort sina tatueringar. Det är ett riktigt projekt. Cirka tolv behandlingar under två år, och det är inte heller billigt. Så det är betydligt lättare att skaffa sig en tatuering än att ta bort den.

 

Skriv gärna en kommentar om din tatuering, vad tanken är och varför du gjorde den. Det är juh ändå väldigt intressant eftersom det är så personligt och ofta säger det väldigt mycket om personen i fråga. 

 

 

Svar på kommentarfunderingarna i förra inlägget: 

Ica-reklamen: Jag hoppas verkligen att den blir offentlig, för jag kan bara tänka mig hur bra den blev. Har inte sett slutresultatet personligen men jag har mina aningar.

 

Karriären: Jo, tack. Karriären som grafisk designer, eller formgivare som jag numer titulerar mig, går finfint. Jobbar på en reklambyrå som heter Racer här uppe i Umeå och trivs som fisken i vattnet.

 




En ljus och lång dag går mot sitt slut

Dagarna är riktigt långa här uppe i Norrland. Man väntar på att mörkret ska komma så att man kan få sin skönhetssömn. Men den kommer inte. Hur mycket man än väntar. Framåt 23-tiden så börjar det bli lite mörkare, så att ljuset inte längre sticker i ögonen, men man kan utan problem läsa en bok utan att ha en lampa tänd. Senare in på småtimmarna runt 01.00 börjar ljuset åter komma tillbaka och blir bara starkare och starkare för varje minut. Så är det att bo i Norrland, och visst är det helt underbart. Man kommer lätt(are) upp på morgonen i alla fall.

Första träningen idag med hela laget på plats efter diverse landslagsuppdrag. Kul att träffa alla igen. Och nog har man lyckats sakna alla efter bara några dagar. Tyvärr så hade vi även några som befann sig vid sidan om planen. Och då tänker jag på Ljungan som körde ett rehab pass och Johanna Frisk som skadade knät i förra seriematchen. Hon har nu opererat knät och allt verkar ha gått enligt planerna. Vi gör alla vad vi kan för att stötta henne så hon kommer tillbaka till nästa säsong ännu starkare än hon varit i år. Som lite plåster på såren fick hon en sprillans ny leasingbil av Motorcentralen, modellen värre. Medans alla andra fick de vanliga Volkswagen Polo, så fick Johanna en Volkswagen CrossGolf. Med automatväxling. Snacka om att tänka ett steg längre. Och att göra alla oss andra rejält avundsjuka.

Efter träningen hade vi vårt återkommande "mat och möte", som vi har varje ny vecka. Vi signerade en hel del tröjor, bollar och kort, och åt god pasta med pastasås. Lyx!

Under kvällen har jag meckat i min lägenhet och slängt upp min TV på väggen. Eller ... slängt och slängt. Jag svor en hel del då det visade sig att skruvarna som följde med inte passade alls till TVn. Men som tur är så har man juh ett stort förråd med skruvar, så det löste sig ändå. Så nu sitter TVn där den ska och jag kan börja på mitt nästa projekt som är att bygga en variant av skrivbord av en bänkskiva. Vi får se hur det går...


Bäst just nu: Bom Chicka Wah Wah! Om det är någon som missat den helt underbara reklamen så är det bara att gå in på följande länk:
http://www.youtube.com/watch?v=zZr0OnfFfMY

Carola Söberg

Carola Söberg är veckans bloggare. Hon är målvakt i Umeå IK, 24 år gammal  och har bland annat spelat 7 U-21/23 landskamper.

I höstas var hon nominerad till en av Sveriges tre bästa målvakter vid den årliga Fotbollsgalan tidigare i höstas. Då representerade hon Mallbackens IF.

image15