Jitex BK har varit  mitt lag sedan tidigt åttio-tal. Jag, en äkta värmlänning, håller på ett göteborgslag och det står jag för. Jag missade inte en enda match som laget spelade här i Värmland, och för det mesta hade jag min far med mig som chaufför eftersom jag inte hade körkort till att börja med. Men en gång var det bussen som gällde, spelarbussen alltså.

Jag har varit med i supporterklubben i något år då 1981 när detta hände. Jitex spelade mot QBIK och jag skulle få åka med spelarbussen från Karlstad till Grums, där jag då bodde. En resa på cirka tre mil, och det var den mest pirriga och nervösa dag jag har varit med om. Ja, tänk er själva att få åka buss med sina absolut största favoriter - jag var så nervös så jag skakade nästan.

Men vilken lycka det var att få kliva upp på bussen tillsammans med kompisen, som skulle gå av innan mig. Där satt hela den svenska fotbollseliten, och så jag då. I Jitex då spelade stjärnor som Elisabeth Leidige, Pia Sundhage, Anette Börjesson och Marika Domanski. Ja, nästan hela laget spelade ju i landslaget då. Jag vågade nästan inte vända mig bakåt för att kolla vilka som egentligen var med. Men de satt där - hela gänget.

När vi kom till Grums skulle det bli mat, så bussen stannade vid Folkets Hus, och hur hungrig jag än var, så var jag så nervös så jag skulle förmodligen inte ha fått i mig en bit. Till min lycka fick jag prata i några minuter med Anette Börjesson då medan hon käkade. Sen fortsatte färden, jag klev av några minuter senare och Jitexbussen fortsatte mot Göteborg.

Jag var ett minne rikare - ett minne som jag bär med mig hela tiden och som jag tänker på ofta. Hela dagen kommer jag ihåg som det vore i går, och nu är det 27 år sedan! Och Jitex hejar jag fortfarande på trots att de spelar i ettan och inte i allsvenskan. Men jag hoppas och tror att de kommer upp igen!

Nu ska jag ta natten, klockan är mycket. Imorgon kommer det mer!
AnnaKarin