Måndag morgon i Saxdalen och hösten är här, termometern visade +3 grader.
Har jobbat hela helgen men har ändå hunnit med ett par fotbollsmatcher både på tv och i verkligheten. Såg Man United ta sin första 3-poängar igår. Nu är vi med i matchen igen!
ÖIS slog Mora med 1-0, hade kiosktjänst för min yngsta dotter men hade tur att stå med en förstående mamma som vet att man är fotbollsidiot, så jag fick se hela matchen.
Ilade hem efteråt och hann lagom kasta i mig mat innan Inter-Udinese började. När man berättar om hur man har det för icke- fotbolls intresserade tittar de på en som om man skulle vara tokig. Jag har en fantastisk tur som delar intresset med min familj.
I dag är det också dags att återvända till skolbänken, det känns lite som att få semester efter att ha jobbat och varit koncentrerad på slutspel hela sommaren. När jag inför den här säsongen bestämde mig för att inte träna något lag utan att ?bara? ha Dalalaget, såg jag massor med fritid framför mig. Jag började tänka ut en massa saker jag skulle göra nu ?när jag skulle få tid?. Var den tiden tog vägen har jag ingen aning om?
Det är som omaka strumpor. På strykbrädan ligger en hög med strumpor som väntar på att den andra ska dyka upp, men det händer aldrig. Det är lika med tid. Innan sommaren planerade vi flera projekt som skulle genomföras och besök hos släkt och vänner som skulle göras. Nu sitter jag och funderar på när jag trodde att detta skulle ha kunnat pressas in?Jag lider av tidsoptimism.
Klockan är nu strax efter 9 första föreläsningen i Falun börjar klockan 12. Jag ska åka med kurskamrater från Smedjebacken så måste åka hemifrån om en timme, skulle helst ha velat hinna ut och springa men insåg att det inte är möjligt.
Yngsta dottern har fiol och fotbollsträning i Ludvika efter skolan, har tur att farfar kan hämta så att min sambo slipper åka fram och tillbaka till Saxdalen utan bara kan hämta henne i stan.Den äldre dottern har match borta, mot Falun, hon har tack och lov fyllt femton och har köpt sig en EU-moped och kan transportera sig själv fram och tillbaka till samlingar.
Hoppas att jag är hemma i skaplig tid så att det kan bli en löptur innan det är dags att läsa igenom morgondagens föreläsningar innan ögonen faller igen. Det brukar vara strax efter 9, vilket ät PRO varning enligt min sambo.
Tack för idag!
Jessica
ÖIS slog Mora med 1-0, hade kiosktjänst för min yngsta dotter men hade tur att stå med en förstående mamma som vet att man är fotbollsidiot, så jag fick se hela matchen.
Ilade hem efteråt och hann lagom kasta i mig mat innan Inter-Udinese började. När man berättar om hur man har det för icke- fotbolls intresserade tittar de på en som om man skulle vara tokig. Jag har en fantastisk tur som delar intresset med min familj.
I dag är det också dags att återvända till skolbänken, det känns lite som att få semester efter att ha jobbat och varit koncentrerad på slutspel hela sommaren. När jag inför den här säsongen bestämde mig för att inte träna något lag utan att ?bara? ha Dalalaget, såg jag massor med fritid framför mig. Jag började tänka ut en massa saker jag skulle göra nu ?när jag skulle få tid?. Var den tiden tog vägen har jag ingen aning om?
Det är som omaka strumpor. På strykbrädan ligger en hög med strumpor som väntar på att den andra ska dyka upp, men det händer aldrig. Det är lika med tid. Innan sommaren planerade vi flera projekt som skulle genomföras och besök hos släkt och vänner som skulle göras. Nu sitter jag och funderar på när jag trodde att detta skulle ha kunnat pressas in?Jag lider av tidsoptimism.
Klockan är nu strax efter 9 första föreläsningen i Falun börjar klockan 12. Jag ska åka med kurskamrater från Smedjebacken så måste åka hemifrån om en timme, skulle helst ha velat hinna ut och springa men insåg att det inte är möjligt.
Yngsta dottern har fiol och fotbollsträning i Ludvika efter skolan, har tur att farfar kan hämta så att min sambo slipper åka fram och tillbaka till Saxdalen utan bara kan hämta henne i stan.Den äldre dottern har match borta, mot Falun, hon har tack och lov fyllt femton och har köpt sig en EU-moped och kan transportera sig själv fram och tillbaka till samlingar.
Hoppas att jag är hemma i skaplig tid så att det kan bli en löptur innan det är dags att läsa igenom morgondagens föreläsningar innan ögonen faller igen. Det brukar vara strax efter 9, vilket ät PRO varning enligt min sambo.
Tack för idag!
Jessica
Kommentarer
Postat av: Anette
Med ett leende på läpparna känner i alla fall jag igen mig i det du skriver. Äntligen semester och tid över för saker man VILL göra. Ändå hinner man inte med hälften. Nåja, hösten kommer och dagarna blir kortare och då gäller det att utnyttja kvällarna till alla besök man inte hann med...försöka duger.
Anette
Trackback