Absolut bästa läsare,

Midsommardagen bestod liksom delar av midsommarafton av ideellt arbete i chokladhjulet vid dansbanan på sommarstaden där undertecknad under sommarhalvåret camperar i kolonistuga. På midsommarafton var det också fest och gamman, mat och dryck och en och annan illuster visa. Therese Bergkvist, känd i fotbollskretsar och även nämnd i denna blogg var med och förhöjde stämningen. Den visa hon framträdde med lämpar sig inte i tryck men jag kan säga som så att det var en gammal dänga som hon lånat från Annika Nessvolds repertoar.

Tänk vad vädret kan göra för människans väl och ve! Efter en morgon som inleddes med monsunregn och tornados var trädgården belamrad med femhundra mördarsniglar på pensé och tagetesjakt. Jag grät bittert när jag funderade över hur vi skulle kunna trycka in tolv personer på en veranda som är som ett tremannatält i storlek. Men allt löste sig till det bästa som genom ett trollslag. Vinden mojnade, regnet upphörde och solen kom fram, oss alla till fröjd och glädje. Verandan räckte gott.

Just när man pratar om vädret så kom jag att tänka på ett fotbollsminne som har ganska mycket att göra med just väder. Det var bortamatch mot Älvsjö, det var långt innan de slog sig ihop med Djurgården och vi spelade följaktligen ute på Älvsjö IP, denna charmiga arena - not - vid kanten av motorvägen.

Jag menar inte att på något sätt håna 08:orna nu, de brukade bre goda ostsmörgåsar till ledarna i caféet minsann, deras ordförande var Skånepåg och förstod vikten av att alltid ha tillgång till god mat (och möen mad o mad i rättan tid)! Denna match regnade det förfärligt redan när vi lämnade Malmö, turbulensen i luften var kraftig (det helt sjuka i att en av spelarna som ett Vita Stenen-uppdrag kom gående med flygvärdinnans lilla vagn och försökte sälja: Cccccchhhhoklad eller parfym, ooosssssst eller ssskinka? gick mig helt förbi på grund av illamående).

Framme så på Älvsjö IP.

Det regnade så mycket att det var skrattretande. Vi var helt säkra på att matchen skulle ställas in och att vi skulle få åka hem igen i ogjort ärende. Eva Ödlund, fortfarande aktiv domare, lyckades dock hitta ett ställe där bollen studsade en centimeter på planen och match blev det. Spelarna frös så de var blåa, regnet öste ner och blåsten.....nej, stormen tilltog till full kraft. Innerbacken Maria Ivarsson, kvinnan som hade lika bra tillslag med höger som vänster fot, hade en enda uppgift under matchen: - Tjonga bort bollj-velen så långt det bara går.

Älvsjö dominerade annars matchen totalt. Men Ivar Lo, som hon också kallades, drog till bolluschlingen riktigt bra ett par gånger och forwards omsatte dessa chanser i mål. Vi vann matchen till slut, men det var inte det jag skulle berätta.

Under ett tillfälle befann sig plötsligt vänsterbacken Therese Bergkvist, hon som sjöng på midsommar, utanför plan. Det var på andra sidan från där vi ledare satt och kurade i båset, ett litet ruffligt bås som nog byggts på Nacka Skoglunds tid. "Tessan" skrek något ohörbart och spelarna på plan fick vidarebefordra detta meddelande till ledarbänken. Det visade sig att "Tessans" sportbehå hade gått sönder mitt under pågående match! Det var naturligtvis omöjligt att fortsätta matchen. "Tessan" gestikulerade vilt, hon behövde hjälp och någon ledare var tvungen att springa runt hela planen och hjälpa henne.

Alla ledarna tittade på varandra. I båset var det varmt och gott, nåja - åtminstone var det torrt - och ute hade nu blåsten närmat sig orkanstyrka. Eva Ödlund som är liten och nätt fick ha hantlar i fickorna för att inte gå till väders. Deval Eminovski som var tränare för Malmö FF vid detta tillfället tittade strängt på mig och målvaktstränaren Rickard Albin varvid han bestämt sade: - Vante, du får gå - vi är män och det ser inte bra ut om vi fipplar med spelarnas behåar under pågående match.

Jag muttrade en ohörbar ed, och gjorde mig beredd att gå ut i stormen och regnet. Just då satt Deval, Rickard samt alla avbytarna i båset. När jag reste mig upp och gick ut tog en vind tag i båset som faktiskt direkt kantrade och välte. Detta låter ju inte klokt, men det är faktiskt alldeles sant. De som satt i fick med gemensamma krafter lyfta sig upp igen och spelet stannade upp för en stund. Där se dom - vilken nytta gör inte en sittande lagledare! Nu undrar ni kanske hur mycket jag egentligen väger. Fy på er att bara ens tänka på en sån sak! Jag är en DAM och damer frågar man vare sig efter ålder eller vikt. Att jag nu samlar hull ifall att ryssen kommer är sin sak, men på den tiden var jag faktiskt riktigt slank.

Nu återstod att jogga runt plan och titta till "Tessan". Det var motvind och tog mig nästan tjugo minuter, särskilt som jag hade den gigantiska sjukvårdsväskan med mig. Väl framme fick jag skrika i "Tessans" öra för att hon skulle kunna höra mig genom de rytande orkanvindarna. Det visade sig att hennes sportbehå givit upp och gått av på ett ställe. Detta skulle jag nu laga med sporttejp enligt Cajsa Wargs kända devis: - Man tager vad man haver!

När jag stod där med händerna i "Tessans" decolletage märkte jag den första blixten. "Skönt", tänkte jag, "nu åskar det och då bryter de matchen"! Inte alls då. Blixten kom från en DN-fotografs kamera och bilderna han tog speglade som ni förstår på intet sätt vad som timade på plan. Det gurglade i min strupe när jag kastade mig efter honom och rasande bad honom fotografera Lena Videkull istället, hon hade nämligen just gjort 0-2-målet. Han skolade senare om sig till kock.

---

Idag är det sista dagen på min bloggkarriär. Det har varit en rolig vecka, inte minst därför att jag har fått dammsuga min minnesbank på roliga saker som hänt under fotbollstiden. Som en gammal spelare sa så är det inte så ofta man minns specifika matcher, resultat, målskyttar - nej, det roligaste är människorna och minnena av dem som blommar upp i full frihet. Jag vill också tacka er alla som peppat mig med glada tillrop och kommentarer. Tack alla!

Så en sista tanke; vad ger man damspelare i pris när de vunnit turneringar!

1997 vann Malmö FF Svenska Cupen. Det var ett riktigt bra lag det året, det var ju samma år som vi besegrade Kinas landslag. Jag minns att kvartsfinalen avgjordes på straffar mot Hammarby och att Jenny Engwall dongade in den sista och blev stor matchhjälte. I finalen, som av någon fullständigt outgrundlig anledning var förlagd till Eskilstuna - var det för att EFD:s generalsekreterare bodde där? - mötte vi Sunnanå SK. Det var en mild septemberkväll och vi vann så småningom matchen på golden goal. Lilla "Sivan" gjorde 2-1, dessförinnan hade Hanna Ljungberg gjort Sunnanås mål och vindsnabba Luiza Pendyk hade gjort vårt. Det tog 112 minuter innan matchen kunde avgöras.

Efteråt var det "bankett" med stadens styrande och representanter för EFD. Jag minns det outgrundligt komiska när Ekilstuna kommunstyrelses ordförande reste sig, harklade sig och sa att nu skulle han minsann dela ut ett riktigt fint pris till oss alla.

Vet ni vad vi fick?

Varsin fribiljett för kommande år till Eskilstuna Parken Zoo.

Tror ni på fullt allvar att ett herrlag hade fått något liknande?

Man skulle kunna skriva en hel blogg bara om roliga presenter som spelarna fått under årens lopp när de vunnit olika turneringar.

När vi kvalificerade oss till inne-SM i en småländsk gympahall en gång (det var strejk på de ordinarie arenorna) fick spelarna i pris varsin osthyvel från Värnamo gummi.

En annan gång i Oskarshamn fick de en formlös grå t-shirt föreställande en tjej som stod bredvid kärnkraftverket! Uppbyggligt!

Presenten i Kina har jag ju förvisso redan avhandlat. Den som alla försökte bli av med hela tiden. Och i NM i Trondheim fick man en sån där Ture Turist-magväska i brunt läder, ooouuuuu vad det kändes kinky när tjugofem personer släntrade genom Trondheim med magväska på. Jag har ett foto på det, man upptäcker snabbt att modet 1995 lämnade en del övrigt att önska.

Nej, mina vänner, nu är det söndag och jag skall strax bjuda min bror, hans familj och några andra kamrater på lunch. Som matälskande skåning skall jag delge er menyn, den får ni gärna använda när ni själv har gäster:

Färsk laxfilé marinerad i en kryddblandning av rosépeppar, fänkål, saffran, dillfrö och vitlök. Grillas!

För vegetarianbrodern: Grillad halloumiost omlindade med stora salviablad

Kokt nypotatis

Kall sås bestående av gräddfil, stenbitsrom, dill och rödlök

Sallad på avocado, jordgubbar och fetaost

Zum Nachspeisen: Vispa vaniljvisp till önskad fluffighet, bryt Dajm-choklad i små bitar - häll över. In med hela härligheten i frysen och ta ut en liten stund innan den skall serveras.

Kära vänner, ha en fortsatt härlig sommar och kom ihåg det allra viktigaste med ert fotbollsutövande oavsett om ni är spelare eller ledare: HA ROLIGT!