Hade hemstudier i går. Lungt och skönt tänkte jag. Blev uppringd av min chef som frågade om jag hade möjlighet att jobba. Självklart! Läsningen hinner jag med när jag kommer hem.
När jag inte studerar jobbar jag på Ludvika lasaretts akutmottagning och på vårdcentralen. Försöker gå ut lite extra under terminerna, för som student så behöver plånboken alltid fyllas på en aning.
Slutade tre efter en dag då lunchen slängdes ner i två tuggor mellan ett antal halsar och stukade fötter och eftermiddagsfikat svaldes till en föreläsning om nya omläggningsmaterial för bensår.

Nu börjas det med alla dessa infektioner så fort skolorna börjar och semestrarna tar slut och människor trängs ihop på begränsade utrymmen är det färdigt. Här om morgonen väcktes jag först av sambon som mummlade något om svid i halsen, sen kom döttrarna en efter en med svårt att svälja och ömma mandlar. Som den omvårdnadsspecialist man är tittar man liute snabbt i halsen med en hand på pannan och konstaterar : Det går över bara du kommer i gång! Min äldsta dotter säger att om hon skulle ha brutit benen skulle hon få ta bussen till lasarettet. Riktigt så illa är det inte men visst heter det att skomakarens barn har de sämsta skorna. Nog ska de vara riktigt sjuka innan jag drar i väg med dem till en doktor.

Var lite uppe i varv när jag kom hem så jag bestämde mig för att ta en lång promenad, hade en och en halvtimme på mig för halv 6 hade äldsta barnet samling till match. Yngsta skulle också  med till stan då hennes träning började sju. Fick halvspringa de sista kilometrarna för att hinna hem för att hinna till stan i tid.
När dotter var avsläppt åkte jag hem till mamma och pappa och fick två Ipren och en stor kopp kaffe, tur att de vet vad en trött dotter behöver!

Matchen mellan dotterns ÖIS och St Tuna slutade 0-0. Tunas målvakt fick ett knä i huvudet under en närkamp deras ledare reagerade inte. Det slutade med att jag med hjälp av en annan ledare för ÖIS tog hand om henne. Visst det är inte lätt att veta vad man ska göra men lite vanlig TLC funkar bra i sådana lägen. Som tur var hade det gått bra, hon var yr och hade en bula i bakhuvudet men för övrigt ok.
Sista 20 minuterna satt axlarna strax under öronen och fötterna var som isbitar, sommaren är slut......

Hann  i alla fall hem lagomt för att se Elfsborg-Valencia nerkrupen i sängen med pyamas och fårskinnstofflorna på. Hemstudierna får jag ta i morgon....

Ha det !
Jessica